torsdag 11 mars 2010

Jag miste dig, du kommer aldrig åter


Jahapp. Avskedet kom snabbare än väntat. Nog för att jag förstod att vår tid tillsammans inte skulle bli långvarig men denna vän har följt mig nära inpå livet under en längre tid och vi har verkligen trivts bra i varandras sällskap han är borta.
Han finns inte längre, och jag hatar den nya människan du blivit. Verkligen! Jag hatar den du blivit. Du är hemsk, jag mår illa när jag tänker på dig nuför tiden, jag mår inte bra av att tänka på längre. Jag känner hat och besvikelse. Jag hatar dig! Sån här känsla har jag aldrig haft innan emot dig, jag har aldrig tänkt att detta skulla hända. Jag trode aldrig att jag skulle säga detta. Jag hatar dig, jag vill inte ha dig i mitt liv, och låt det förflutna räcka. För en framtid vill jag INTE ha med dig.Att tycka om en person och sedan känna att denne vänder en ryggen gör ont. Framförallt om man inte vet varför han eller hon gör det. Och särskilt om man har sett den här personen som en mycket nära vän. Att känna att en vän, som man har delat så mycket med, plötsligt inte vill veta av en känns verkligen som ett riktigt svek och något som jag har upplevt några gånger i mitt liv.


Jag önskar att tiden spolas tillbaka,Att det som är gjort blir ogjort.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar