Jag är bra på att vara ensam. Det händer inte så ofta att jag är helt ensam för på alla ställen jag är finns det andra människor. Men ibland händer det att jag är ensam och ibland är det så himla skönt. Allt är tyst och lugnt, man kan göra vad man vill och behöver inte stressa över huvudtaget. Det är det bästa med att vara ensam allting är lugnt.
Och jag är bra på det också, jag gör alltid en massa grejer och det är inte ofta jag blir rastlös när jag är själv.När man är ensam får allting ta sin tid och det är ingen annan som bryr sig om vad jag gör eller hur jag gör det. Det är bara jag själv som bestämmer.
Visst sen är det ju inte alltid man vill vara ensam det är bara skönt när man själv vill. Annars kan man känna sig bortglömd och ensam på riktigt. Att det verkligen är ingen som bryr sig om en. För när man inte själv har valt det finns det ingen vilja till att göra något heller utan då blir det att man sitter där och slösar bort sin tid genom att tycka synd om sig själv.
När man är ensam har man tid att tänka. Tid att låta tankar och funderingar poppa fram och bara få lägga kroppen slappna av. När man har en massa människor runt om en hela tiden är det svårt att slappna av och att tänka klart. Det kommer hela tiden saker i vägen. Man glömmer helt enkelt bort sig själv. Men när man är ensam är det bara en själv det handlar om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar