tisdag 26 juli 2011


Jag är inte som alla andra, nej. Men jag är jag, och jag älskar att vara jag! Får ofta höra att folk inte förstår sig på mig, men det är inget ni behöver göra heller! Jag sitter gärna själv hemma och bara tänker, för mig finns det nästan inget bättre än att bara sitta och tänka helt ensam... Jag utrycker mig på ett annorlunda sätt, som får många att fundera och undra om jag verkligen mår bra. Okej, jag har inte mått helt toppen på typ tre månader, då du bara försvann, spårlöst.. helt sjukt... Jag har lovat mig själv att jag måste sluta tänka på dig, för när jag gör det så har jag bara lust att rymma härifrån. Dra låångt bort! Jag får panik när jag inget kan göra och vill bara skrika, skrika ut och hoppas på att du ska höra.. Klart du inte hör, och klart det inte funkar. 
Jag saknar dig.. saknar oss.. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar